Barnasinnet

Hur kul kan man ha? Jag och mina vänner. En helt vanlig måndag. Jag bjöd tjejjerna på middag i min lya. Fisk. Underbart gott. Jag kan om jag vill! Det blev hur trevligt som helst och kostade inte en krona. Bullshit att man inte kan ha kul utan pengar. Efter vår mysiga middag blev det ett besök på IcaMaxi. Kina skulle handla brännbara DVD-skivor. Ica besöket blev hur kul som helst. Vi hade humor på nivån som hos 5 åringar. Jag klättrade in i kundvagnar för barn. Provade hoppa häst bland leksakerna. Ja ni vet, hade sådär förbaskat kul som man hade när man var liten. Ni vet de där man kallar för att ha barnasinnet kvar. Jag älskar barnasinnet. Har träffat en underbar vän som också älskar barnasinnet. Han är fantastisk. Sjukt kul. Jag älskar att inte behöva vara vuxen jämt. Att inte behöva ta ansvar. Det kommer jag göra tillräckligt när jag blir gammal och måste. Så jag tar tillvara på tiden jag har med mig själv och mina vänner.

Idag har jag och Kinisen varit på väla. Shoppat upp de sista slantarna jag ägde. Eller inte riktigt allt. Men nästan. Ni vet det var en sån där dag då jag hittade ALLT som jag alltid velat ha. Allt som jag så länge letat efter. Och för en gångs skull köpte jag allt. Eller nästan. Allt utom en underbar klänning och en skinnjacka som jag blev förälskad i. Men någonstans fick jag dra gränsen, så det fick bli där.

Jag har funderat på de där med singellivet. De e fan dyrt å va singel. Man borde bli sambo. Nästan med vilken idiot som helst. Då hade man kunnat få allt de där fina som jag känner att jag har och måste ha och sen dela på det och ändå ha massa pengar över till att spendera på fantastiska kläder och underbara utekvällar på krogen. Sånt som jag måste dra in på för att det ska gå runt. Räkningar för runt 12-13 000kr/mån e inte riktigt friskt. Men de e så jag valt att leva hur sjukt det än låter. Nu ska jag göra en budget av de resterande fåtalet hundralappar jag har kvar!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0