Som en fantasi jag målat av..
Det var längesen nu. Jag mår bra. Underbart faktiskt. Vet inte vad jag gjort för att förtjäna mitt underbara liv...
Älskar min lägenhet, mitt jobb, min omgivning, min hemstad och inte minst min familj och mina vänner.
Ibland kan man få en känsla av styrka. Som om inget någonsin skulle kunna knäcka dig..att ingen kan plocka ner dig på jorden. Du svävar. Alla låtar som spelas upp känns som bakgrundsmusik till en film. Du lyssnar och tar åt dig. Du spelar upp ditt liv i ditt huvud tillsammans med de underbara människor som omger dig. Du kan inte sluta le. Du kan inte sluta vara hög på endorfiner. Du kan bara inte slita dig från dina drömmar som faktiskt är just det....DIN verklighet.........trots att regnet öser ner utanför...!
Känslan är stark. Så stark att jag fäller ett par tårar..av lycka! Kanske av sorg också. Sorg över en så stark önskan att denna stund ska vara i hela mitt liv och aldrig någonsin försvinna.
Har varit ensam hela dagen. Förutom de 1,5h som jag spenderade med Karim på gymmet. Varit själv i min och musikens värld. Legat på min säng och tittat i taket och bara varit glad..
Sitter och stirrar in i skärmen på min laptop. Maja Alderin Landgrens medverkan till ARN-filmen "Väntande vän" gick på min spellista. Maja min vän. Saknar henne. Mycket. Men jag och Rickard ska försöka få lite tid med henne när vi åker upp till Sthlm fre-lör i nästa vecka. Vilken röst denna vackra kvinna har. Om man ändå hade den gåvan i livet..
Jag kommer aldrig glömma hennes "sova över visor" hon sjöng för mig och Julia när vi var små.. Längesen.
Men som Maja sjunger - "kärlek fyller oss med liv.." ... jag kommer att leva länge!
Det är nåt visst med att gråta i hemlighet. Inte för att du mår dåligt. Gråta för att din kropp behöver det. När känslorna är överväligande. Man kan inte hantera vad man känner. Det var så längesen jag tog mig tid att verkligen sitta ner och fundera på livet. Jag funderar sällan på livet. Jag är "Carpe Diem-kvinnan själv" Jag fångar dagen. Tar den som den kommer och tänker sällan på morgondagen. Vad jag har är här och nu. Glömmer man det mister man det viktiga i livet. Du förlorar dig själv. "Carpe diem quam minimum credula postero" - fånga dagen, lita ej på morgondagen... Jag ägnar mig åt jordisk njutning. Men vet hur lätt det är att vara någon annastans. Ta vara på din ensamtid. Det enda du behöver i livet är vänner - kärlek - respekt - jobb - fritid - ensamtid och frihet. Mister du en av dem kommer du sakna en pusselbit. Stann upp och fundera. Ta ditt utrymme i världen.. de e du värd. DU betyder mer för någon än livet själv... What comes around goes aroud - Go out and share som love.
Älskar min lägenhet, mitt jobb, min omgivning, min hemstad och inte minst min familj och mina vänner.
Ibland kan man få en känsla av styrka. Som om inget någonsin skulle kunna knäcka dig..att ingen kan plocka ner dig på jorden. Du svävar. Alla låtar som spelas upp känns som bakgrundsmusik till en film. Du lyssnar och tar åt dig. Du spelar upp ditt liv i ditt huvud tillsammans med de underbara människor som omger dig. Du kan inte sluta le. Du kan inte sluta vara hög på endorfiner. Du kan bara inte slita dig från dina drömmar som faktiskt är just det....DIN verklighet.........trots att regnet öser ner utanför...!
Känslan är stark. Så stark att jag fäller ett par tårar..av lycka! Kanske av sorg också. Sorg över en så stark önskan att denna stund ska vara i hela mitt liv och aldrig någonsin försvinna.
Har varit ensam hela dagen. Förutom de 1,5h som jag spenderade med Karim på gymmet. Varit själv i min och musikens värld. Legat på min säng och tittat i taket och bara varit glad..
Sitter och stirrar in i skärmen på min laptop. Maja Alderin Landgrens medverkan till ARN-filmen "Väntande vän" gick på min spellista. Maja min vän. Saknar henne. Mycket. Men jag och Rickard ska försöka få lite tid med henne när vi åker upp till Sthlm fre-lör i nästa vecka. Vilken röst denna vackra kvinna har. Om man ändå hade den gåvan i livet..
Jag kommer aldrig glömma hennes "sova över visor" hon sjöng för mig och Julia när vi var små.. Längesen.
Men som Maja sjunger - "kärlek fyller oss med liv.." ... jag kommer att leva länge!
Det är nåt visst med att gråta i hemlighet. Inte för att du mår dåligt. Gråta för att din kropp behöver det. När känslorna är överväligande. Man kan inte hantera vad man känner. Det var så längesen jag tog mig tid att verkligen sitta ner och fundera på livet. Jag funderar sällan på livet. Jag är "Carpe Diem-kvinnan själv" Jag fångar dagen. Tar den som den kommer och tänker sällan på morgondagen. Vad jag har är här och nu. Glömmer man det mister man det viktiga i livet. Du förlorar dig själv. "Carpe diem quam minimum credula postero" - fånga dagen, lita ej på morgondagen... Jag ägnar mig åt jordisk njutning. Men vet hur lätt det är att vara någon annastans. Ta vara på din ensamtid. Det enda du behöver i livet är vänner - kärlek - respekt - jobb - fritid - ensamtid och frihet. Mister du en av dem kommer du sakna en pusselbit. Stann upp och fundera. Ta ditt utrymme i världen.. de e du värd. DU betyder mer för någon än livet själv... What comes around goes aroud - Go out and share som love.
Kommentarer
Postat av: Magnus
Mycket vackert..
Trackback
